Toscead betweox fadungum "Niwenglisc spræc"

Content deleted Content added
Gottistgut (motung | forðunga)
ly Gottistgut moved page Nīwu Englisc sprǣc to Nīwenglisc sprǣc: rihtung - "Modern English language" not "new, Anglo-Saxon language"
Gottistgut (motung | forðunga)
No edit summary
Líne 18:
{{Languagebox_end}}
 
Sēo '''Nīwe EnglisceNīwenglisce sprǣc''' (on Nīwum Englisce: ''English'') is [[West-germanisc|Westgermanisc]] [[sprǣc]], þe on [[Englaland]]e ārās. Hēo belimpþ, swā sēo [[Þēodisc sprǣc|Þēodisce sprǣc]] and sēo [[Niðerlendisc]]e sprǣc tō þǣm [[West-germanisc|Westernan twige þāra Germaniscra sprǣca]].
 
== Steall Englisces hēodæg ==
Líne 37:
For þǣm fylgendum 300 gēarum æfter þǣre [[Norþmandisc Geþringung Englalandes|Norþmandiscan Geþringunge]] in [[1066]] sprǣcon þā Norþmandiscan cyningas and sēo hēa duguþ cynn [[Frencisc sprǣc|Frencisces]] āne. Micel getæl Norþmandiscra worda wǣron inbrōht in Eald Englisc. Se Norþmandisca gehrine gefæstnode þā gangendan hwierfunge þǣre sprǣce ofer fylgendum ieldum, oþ þǣre sprǣce, nū [[Middel Englisc]] gehāten.
 
In þǣre [[15e ieldu|15an ielde]] gewende [[sēo Micele Selfswēgendwendung]] þæt Middel Englisc, ēac mid Lundencyndre sprǣce in lēodwearde and tōþegnunge, and þǣre regolunggefremmunge gemǣlunge. [[Nīwe Englisc]] cann bēon gespyred on bæc tō þǣre tīde [[Willelm Shakespeare|Willelmes Shakespeares]].
 
== Mearcung and sibba sprǣca ==
Sēo nīwe EnglisceNīwenglisce sprǣc is dǣl þæs westernan undertwiges þæs [[Germanisca sprǣca|Germaniscan twiges]] þæs [[Indisc-Europisc|Indiscan-Europiscan]] sprǣca cynnes. Feorr of þǣm Englisclǣhtum sprǣcum swā [[Tok Pisin]] oþþe [[Bislama]], sind þā nīehstan Nīwes Englisces [[Scots sprǣc|Scyttisc (Lallans)]], gesprocen mǣst in Scotlande and dǣlum Norðernes Īrlandes and þǣræfter [[Fresisc sprǣc|Fresisc]], gesprocen in Þēodisclandes and in þǣm Niðerlandum. Swā Nīwe Englisc is Scyttisc riht æftergenga Englisces (Englisc-Seaxisc).
 
Ōðra sibba sprǣca, ac unsibbran þonne Fresisc oþþe Scyttisc, sind [[Þēodisc sprǣc|Þēodisc]], [[Seaxisc sprǣc|Seaxisc]], [[Niðerlendisc sprǣc|Niðerlendisc]], [[Norþgermanisca sprǣca|Scedelendisca sprǣca]], and [[Afrikaanisc sprǣc|Afrikaanisc]]. Manig [[Frencisc sprǣc|Frencisc]] word sind ēac andgietfullicu tō Nīwes Englisces sprecende (ac mid ōðrum rihtstefne), for þǣm þe NīwuNīwe Englisc bedranc ormǣtlic rīm worda of Frencisce þurh þā [[Norþmandisc sprǣc|Norþmandisce sprǣce]] æfter þǣre [[Norþmandisc Oferswīðrung Englalandes|Norþmandiscan Oferswīðrunge]] and rihtlīce of Frencisce in æfterrum ieldum; þǣrfor sind fela worda swīðe nēah þǣm Frencisce, mid smalum wrītungscēadungum (on wordendungum oþþe mid Ealdes Frencisces wrītungum, asf.), ēac swā hwīlum scēadunga on mǣnunge.
 
== Grammaticcræft Nīwes Englisces ==
Líne 54:
== Wrītungwīse Englisces ==
{{main|Englisc stæfrǣw}}
Mid Englisce brȳcþ man þā lǣdene stæfrǣwe būtan accentum, ac mid elþēodigum wordum, swā ''résumé'' (Frencisc) cann man mid accentum wrītan. Mid manigum wordum, swā ''night'' oþþe ''though'' is sēo wrītungwīse stǣrlicu (nā sprecendllicu), for þǣm þe on [[Middlu Englisc sprǣc|Middlum Englisce]] wrāt man ''night'' and ''though''. Sēo wrītung worda oft ābȳgþ of hū hīe gesprocen sind, and Nīwu EngliscNīwenglisc wrītung is oft geþōht sēo unēaðoste ǣnigra sprǣca tō leornienne, in þǣm sprǣcum þe brūcaþ stæfrǣwa. Sēo [[Englisc wrītung|Englisc rihtwrītunge]].
 
== Sprǣdung þǣre Engliscan sprǣce ==