Toscead betweox fadungum "Niwenglisc spræc"

Content deleted Content added
No edit summary
No edit summary
Líne 19:
{{Languagebox_end}}
 
Sēo '''Nīwenglisce sprǣc''' (on Nīwum Englisce: ''English'') is [[West-germanisc|Westgermanisc]] [[sprǣc]], þe on [[Englaland]]e ārās. Hēo belimpþbelimpeþ, swā sēo [[Þēodisc sprǣc|Þēodisce sprǣc]] and sēo [[Niðerlendisc]]e sprǣc tō þǣm [[West-germanisc|Westernan twige þāra Germaniscra sprǣca]].
 
== Steall Englisces hēodæg ==
 
Nū is Englisc sēo brādoste gesprǣdede sprǣc þǣre worulde, and hæfþ ymbe þæt getæl sprecera þe [[Cīnisc sprǣc|Ċīnisc]] hæfþ. In fela landum biþ Nīwe EngliscNīwenglisc sēo ǣreste [[fremðu sprǣc|fremðe sprǣc]] gelǣred (Sēo [[Englisc (Scōl)]]) and is sēo ambihtlice sprǣc þāra mǣstena betwixfolcliċra gesetednessa. Fela þissa gesetednessa habbaþ ōðra ambihtlica sprǣca. Nīwe EngliscNīwenglisc prōfaþ hēodæg swā [[woruldsprǣc]].
 
Tōdæg biþ Englisc fram 340 millionena sprecenda gesprocen swā [[mōdorsprǣc]] gesprecen. ȜifGif man īeċþīeċeþ þā æfterran sprecend, cymþ man tō ymbe 510 millionena sprecenda.
 
== Stǣr þǣre Engliscan sprǣce ==
{{hēafod|Stǣr þǣre Engliscan sprǣce}}
 
Englisc cymþ of þǣre [[Eald Seaxisc sprǣc|Ealdre Seaxiscre sprǣce]] and sibbum [[þēowsprǣc]]um þe wǣron gebrōht tō [[Bryten]]e fram [[Germanisc folc|Germaniscum gesittendum]] of syndrigum dǣlum norþwestes Þēodisclandes. Sēo frume [[Englisc sprǣc|Englisce sprǣc]] wæs gehrinen fylgendlīcefolgiendlīce fram twǣm ȳðum onrǣses. Se ǣresta onrǣs wæs fram sprecerum sprǣca Scedelendisces twiges þæs Germaniscan sprǣchīredes, þe gebȳrdon in dǣlas Brytene in þǣm 8an and 9an ieldum. Se ōðer onrǣs wæs mid [[Normandig|Normandigsǣtum]] in þǣre 11an ielde, þe sprǣcon cynn sprǣcon, Ealdes Frencisces.
 
Be þǣm ''[[Englisc-Seaxisc Cranic|Engliscan-Seaxiscan Cranice]]'', ymbe þæt gēar [[449]], wǣron þā Engle gelaðode fram [[Wyrtgeorn]]e tō helpenne him wiþ þā [[Pihtas]]. Ongēan hira help gelendode hē þǣm Englum in sūþēastum dǣle. Æfter sōhte hē māran help, and forþǣm cōmon þā Seaxe, Engle, and Geate. Se ''Cranic'' spricþ ymbe fylgendne incyme gesittendra, þe staðelodon on ende [[seofon cynerīcu]]. Tōdæges scōlerscipe behogeþ mǣst þisses spelles tō bēonne spell and fram lēodweardrace gedōne.
 
Þās Germaniscan infarend oferrīcsodon þā fruman [[Celtisc sprǣc|Celtisce sprǣcendan]] wuniend, þā sprǣca þāra ālifdon mǣstmǣste inon [[Scotland]]e, [[Wealas|Wealum]], [[Cornweall]]e, and [[Īrland]]e. Þā folcsprǣca, gesprocenagesprecena fram þǣm ingengum, macodon þæt, þe man hēt [[Englisc sprǣc|Eald Englisc]], þe efenlǣcþ suma rimanþēowsprǣca, in (nū) landum norþwestes Þēodisclandes and þāra Niðerlanda. Ufor wæs sēo sprǣc gehrinen fram þǣre [[Norþgermanisc sprǣc|Norþgermaniscre]] sprǣce [[Noren sprǣc|Norene]], gesprocen fram þǣmþǣra [[Wīcing]]uma gesprecen, þe gesǣtton inon þone norþēastan dǣl gesǣtton (sēo [[Jórvík|Georfic]]).
 
For þǣm fylgendumfolgiendum 300 gēarum æfter þǣre [[Norþmandisc Geþringung Englalandes|Norþmandiscan Geþringunge]] in [[1066]] sprǣcon þā Norþmandiscan cyningas and sēo hēa duguþ cynn [[Frencisc sprǣc|Frencisces]] āne. Micel getæl Norþmandiscra worda wǣron inbrōht in Eald Englisc. Se Norþmandisca gehrine gefæstnode þā gangendan hwierfunge þǣre sprǣce ofer fylgendum ieldum, oþ þǣre sprǣce, nū [[Middel Englisc]] gehāten.
 
In þǣre [[15e ieldu|15an ielde]] gewende [[sēo Micele Selfswēgendwendung]] þæt Middel Englisc, ēac mid Lundencyndre sprǣce in lēodwearde and tōþegnunge, and þǣre regolunggefremmunge gemǣlunge. Nīwe Englisc cann gespyred bēon gespyred on bæc tō þǣre tīde [[WillelmWilliam Shakespeare|Willelmes Shakespeares]].
 
== Mearcung and sibba sprǣca ==
Sēo Nīwenglisce sprǣc is dǣl þæs westernan undertwiges þæs [[Germanisca sprǣca|Germaniscan twiges]] þæs [[Indisc-Europisc|Indiscan-Europiscan]] sprǣca cynnes. Feorr of þǣmþǣra EnglisclǣhtumEnglisclǣhtan sprǣcumsprǣca swā [[Tok Pisin]] oþþe [[Bislama]], sind þā nīehstan Nīwes EngliscesNīwenglisces [[Scots sprǣc|Scyttisc (Lallans)]], gesprocenmǣste mǣston in ScotlandeScotland and dǣlumdǣl Norðernes Īrlandes gesprecen, and þǣræfter [[Fresisc sprǣc|Fresisc]], gesprocenon in ÞēodisclandesÞēodiscland and inon þǣm Niðerlandum gesprecen. Swā Nīwe Englisc is Scyttisc riht æftergenga Englisces (Englisc-Seaxisc).
 
Ōðra sibba sprǣca, ac unsibbran þonne Fresisc oþþe Scyttisc, sind [[Þēodisc sprǣc|Þēodisc]], [[Seaxisc sprǣc|Seaxisc]], [[Niðerlendisc sprǣc|Niðerlendisc]], [[Norþgermanisca sprǣca|Scedelendisca sprǣca]], and [[Afrikaanisc sprǣc|Afrikaanisc]]. Manig [[Frencisc sprǣc|Frencisc]] word sind ēac andgietfullicu tō Nīwes EngliscesNīwenglisces sprecende (ac mid ōðrum rihtstefne), for þǣm þe Nīwe EngliscNīwenglisc bedranc ormǣtlic rīm worda offram Frencisce þurh þā [[Norþmandisc sprǣc|Norþmandisce sprǣce]] æfter þǣre [[Norþmandisc Oferswīðrung Englalandes|Norþmandiscan Oferswīðrunge]] and rihtlīce of Frencisce in æfterrum ieldum; þǣrfor sind fela worda swīðe nēah þǣm Frencisce, mid smalum wrītungscēadungum (on wordendungum oþþe mid Ealdes Frencisces wrītungum, asf.), ēac swā hwīlum scēadunga on mǣnunge.
 
== Grammaticcræft Nīwes Englisces ==
{{main|Englisc grammaticcræft}}
 
Englisc grammaticcræft hæfþhafaþ lȳtele [[gebīeged sprǣc|gebīegunge]] in efenlǣcnesse mid ōðrum [[Indoeuropic]]um sprǣcum. Tō bisene hæfþ Nīwe EngliscNīwenglisc, ungelīc [[Þēodisc sprǣc|Þēodisce]], [[Niðerlendisc sprǣc|Niðerlendisce]], oþþe [[Rōmānisca sprǣca|Rōmāniscum sprǣcum]] nān [[grammatisc cynn]] and nāne [[ānrǣdnes (grammaticcræft)|tōgeīecendlice ānrǣdnesse]]. [[Cāsus|cāsu mearcung]] is æthwōn fullīce gedwinen of þǣre sprǣce and ālifþ mǣstmǣste inon þǣmþā [[bīnama|bīnamumbīnaman]]. Þā cynn [[strang word|strangra worda]] (t.b. ''sprecan/spræc/sprǣcon/gesprocengesprecen'') wiþ þā cynn [[wāc word|wācra worda]] þe sēo sprǣc of Germanisce ierfde is gedwinen on weorðe gedwinen and þā lāfa gebīegunge (swā [[manigfealdlic]]u mearcung) wurdon regolfæsta.
 
Þā selfanseolfan tīd þǣre gebīegunge weorþgedwīnung in Englisce, scōp sēo sprǣc māran getrēowunge in wīsan swā [[mōdword]] and [[worddiht]] tō getācnienne grammatisce mǣnunge. [[Helpendu word]] brȳcþ man tō mearcienne tācnu swā frignunga, negativa, þā [[underþēodendlic]]an stefn, and gengende [[tīd (grammaticcræft)|tīd]]
 
 
== Wrītungwīse Englisces ==
{{main|Englisc stæfrǣw}}
Mid Englisce brȳcþ man þā lǣdene stæfrǣwe būtan accentum, ac mid elþēodigum wordum, swā ''résumé'' (Frencisc) cann man mid accentum wrītan. Mid manigum wordum, swā ''night'' oþþe ''though'' is sēo wrītungwīse stǣrlicu (nā sprecendllicu), for þǣm þe on [[Middlu Englisc sprǣc|Middlum Englisce]] wrāt man ''night'' and ''though''. Sēo wrītung worda oft ābȳgþ of hū hīe gesprocengesprecen sind, and Nīwenglisc wrītung is oft geþōht sēo unēaðoste ǣnigra sprǣca tō leornienne, in þǣm sprǣcum þe brūcaþ stæfrǣwa. Sēo [[Englisc wrītung|Englisc rihtwrītunge]].
 
== Sprǣdung þǣre Engliscan sprǣce ==
Líne 100:
*[[Palau]] 20,000
*[[Papua-Nīwguinea]] 50,000
*[[Philippines]] ymbe 40,000 (mǣstmǣste sind Americanwaran)
||
*[[Ruanda]]
Líne 124:
 
=== Ōðer bryce ===
Sēo englisceEnglisce sprǣc þegnaþ tō ēacan swā [[lingua franca]] in þǣm folgendumfolgiendum landum and landscipum:
 
* [[Calpis]]