Toscead betweox fadungum "Niwenglisc spræc"

Content deleted Content added
No edit summary
No edit summary
Líne 36:
Þās Germaniscan infarend oferrīcsodon þā fruman [[Celtisc sprǣc|Celtisce sprǣcendan]] wuniend, þā sprǣca þāra ālifdon mǣste on [[Scotland]], [[Wealas]], [[Cornweall]], and [[Īrland]]. Þā folcsprǣca, gesprecena fram þǣm ingengum, macodon þæt, þe man hēt [[Englisc sprǣc|Eald Englisc]], þe efenlǣcþ suma rimanþēowsprǣca, in (nū) landum norþwestes Þēodisclandes and þāra Niðerlanda. Ufor wæs sēo sprǣc gehrinen fram þǣre [[Norþgermanisc sprǣc|Norþgermaniscre]] sprǣce [[Noren sprǣc|Norene]], þǣra [[Wīcing]]a gesprecen, þe on þone norþēastan dǣl gesǣtton (sēo [[Jórvík|Georfic]]).
 
For þǣm folgiendum 300 gēarum æfter þǣre [[Norþmandisc Geþringung Englalandes|Norþmandiscan Geþringunge]] in [[1066]] sprǣcon þā Norþmandiscan cyningas and sēo hēa duguþ cynn [[Frencisc sprǣc|Frencisces]] āne. Micel getæl Norþmandiscra worda wǣron inbrōht in Eald Englisc. Se Norþmandisca gehrine gefæstnode þā gangendan hwierfunge þǣre sprǣce ofer fylgendum ieldum, oþ þǣre sprǣce, nū [[Middel EngliscMiddelenglisc]] gehāten.
 
In þǣre [[15e ieldu|15an ielde]] gewende [[sēo Micele Selfswēgendwendung]] þæt Middel EngliscMiddelenglisc, ēac mid Lundencyndre sprǣce in lēodwearde and tōþegnunge, and þǣre regolunggefremmunge gemǣlunge. Nīwenglisc cann gespyred bēon on bæc tō þǣre tīde [[William Shakespeare|Willelmes Shakespeares]].
 
== Mearcung and sibba sprǣca ==
Líne 46:
 
== Grammaticcræft Nīwenglisces ==
{{main|EngliscNīwenglisc grammaticcræft}}
 
Englisc grammaticcræft hafaþ lȳtele [[gebīeged sprǣc|gebīegunge]] in efenlǣcnesse mid ōðrum [[Indoeuropic]]um sprǣcum. Tō bisene hæfþ Nīwenglisc, ungelīc [[Þēodisc sprǣc|Þēodisce]], [[Niðerlendisc sprǣc|Niðerlendisce]], oþþe [[Rōmānisca sprǣca|Rōmāniscum sprǣcum]] nān [[grammatisc cynn]] and nāne [[ānrǣdnes (grammaticcræft)|tōgeīecendlice ānrǣdnesse]]. [[Cāsus|cāsu mearcung]] is æthwōn fullīce gedwinen of þǣre sprǣce and ālifþ mǣste on þā [[bīnama|bīnaman]]. Þā cynn [[strang word|strangra worda]] (t.b. ''sprecan/spræc/sprǣcon/gesprecen'') wiþ þā cynn [[wāc word|wācra worda]] þe sēo sprǣc of Germanisce ierfde is on weorðe gedwinen and þā lāfa gebīegunge (swā [[manigfealdlic]]u mearcung) wurdon regolfæsta.
Líne 54:
 
== Wrītungwīse Englisces ==
{{main|EngliscNīwenglisc stæfrǣw}}
Mid Englisce brȳcþ man þā lǣdene stæfrǣwe būtan accentum, ac mid elþēodigum wordum, swā ''résumé'' (Frencisc) cann man mid accentum wrītan. Mid manigum wordum, swā ''night'' oþþe ''though'' is sēo wrītungwīse stǣrlicu (nā sprecendllicu), for þǣm þe on [[Middlu EngliscMiddelenglisc sprǣc|Middlum EnglisceMiddelenglisce]] wrāt man ''night'' and ''though''. Sēo wrītung worda oft ābȳgþ of hū hīe gesprecen sind, and Nīwenglisc wrītung is oft geþōht sēo unēaðoste ǣnigra sprǣca tō leornienne, in þǣm sprǣcum þe brūcaþ stæfrǣwa. Sēo [[EngliscNīwenglisc wrītung|EngliscNīwenglisc rihtwrītunge]].
 
== Sprǣdung þǣre Engliscan sprǣce ==