Toscead betweox fadungum "Niwenglisc spræc"

Content deleted Content added
Líne 36:
Þās Germaniscan infarend oferrīcsodon þā fruman [[Celtisc sprǣc|Celtisce sprǣcendan]] wuniend, þā sprǣca þāra ālifdon mǣste on [[Scotland]], [[Wealas]], [[Cornweall]], and [[Īrland]]. Þā folcsprǣca, gesprecena fram þǣm ingengum, macodon þæt, þe man hēt [[Englisc sprǣc|Eald Englisc]], þe efenlǣcþ suma rimanþēowsprǣca, in (nū) landum norþwestes Þēodisclandes and þāra Niðerlanda. Ufor wæs sēo sprǣc gehrinen fram þǣre [[Norþgermanisc sprǣc|Norþgermaniscre]] sprǣce [[Noren sprǣc|Norene]], þǣra [[Wīcing]]a gesprecen, þe on þone norþēastan dǣl gesǣtton (sēo [[Jórvík|Georfic]]).
 
For þǣm folgiendum 300 gēarum æfter þǣre [[Norþmandisc Geþringung Englalandes|Norþmandiscan Geþringunge]] in [[1066]] sprǣcon þā Norþmandiscan cyningas and sēo hēa duguþ cynn [[Frencisc sprǣc|Frencisces]] āne. Micel getæl Norþmandiscra worda wǣron inbrōht in Eald Englisc. Se Norþmandisca gehrine gefæstnode þā gangendan hwierfunge þǣre sprǣce ofer fylgendum ieldum, oþ þǣre sprǣce, nū [[Middelenglisc]] gehāten. Lareowas þǣre tunges lare ne laerdon; leorneres heora spraec ne leornode. For þon þe þæt folc þāra Norþmanna þeowas ȝeƿurdon, swa ealswa mot mon þæt 'Niwenglisc' beter 'þeowenglisc' ȝehatan.
 
In þǣre [[15e ieldu|15an ielde]] gewende [[sēo Micele Selfswēgendwendung]] þæt Middelenglisc, ēac mid Lundencyndre sprǣce in lēodwearde and tōþegnunge, and þǣre regolunggefremmunge gemǣlunge. Nīwenglisc cann gespyred bēon on bæc tō þǣre tīde [[William Shakespeare|Willelmes Shakespeares]].