Toscead betweox fadungum "Niwenglisc spræc"

Content deleted Content added
No edit summary
Tags: Handsearulicu adihtung Handsprecenda webbes adihtung
Gottistgut (motung | forðunga)
macron purge, niwu word, fea rihtunga
Líne 1:
{{Languagebox_begin | name = NīwengliscNiwenglisc | nativename = English}}
{{Languagebox_spoken | value = Þæt [[GeānlǣhteGeanlæhte CynerīceCynerice]], [[GeānlǣhtanGeanlæhtan RīcuRicu American]], and 103 ǣlceælce landsceare}}
{{Languagebox_speakers | value = 402 millionena mōdorspreceremodorsprecere, 350 – 1,000 millionena æfterrena sprecera}}
{{Languagebox_ranking | value = 3}}
{{Languagebox_genetic_begin}}
{{Languagebox_genetic_1 | value = [[Indoeuropisce sprǣcaspræca|Indoeuropisc]]}}
{{Languagebox_genetic_2 | value = [[Germanisca sprǣcspræc|Germanisc]]}}
{{Languagebox_genetic_3 | value = [[Westgermanisca sprǣcaspræca|ǷestgermaniscWestgermanisc]] }}
{{Languagebox_genetic_4 | value = '''Englisc'''}}
{{Languagebox_genetic_end}}
{{Languagebox_section_official_status}}
{{Languagebox_official_language | value = ''lōcloc neoðan''}}
{{Languagebox_regulated | value = NānNan, ac [[Oxnaford Englisc WordbōcWordboc|OED]] is inmēdeinmede}}
{{Languagebox_section_language_codes}}
{{Languagebox_iso_1 | value = en}}
Líne 19:
{{Languagebox_end}}
 
SēoSeo '''NīƿenglisceNiwenglisce sprǣcspræc''' (on Nīƿenglisce:Niwenglisce hatte ''English'') is [[West-germaniscGermanisca spræca|ǷestgermaniscGermanisc]] [[sprǣcspræc]], þe on [[Englaland]]e ārāsaras. HēoHeo belimpeþbelimpð, sƿāswa sēoswa seo [[ÞēodiscÞeodisc sprǣcspræc|ÞēodisceÞeodisce sprǣcspræc]] and sēoseo [[Niðerlendisc]]e sprǣcspræc, to þǣmþæm [[West-germaniscWestgermanisca spræca|Ƿesternan tƿige þāra GermaniscraWestgermaniscum sprǣcaspræcum]].
 
== Steall Englisces hēodægheodæg ==
 
Nu is Englisc sēoseo brādostebradost gesprǣdedegesprædede sprǣcspræc þǣreþære ƿoruldeworulde, and hæfþ ymbehuhwega þæt getæl sprecera þe [[CīniscCinisc sprǣcspræc|CīniscCinisc]] hæfþ. In fela landum biþ NīƿengliscNiwenglisc sēoseo ǣresteæreste [[fremðumodorspræc sprǣc|fremðe sprǣc]] gelǣred (Sēo [[Englisc (Scōl)]])gelæred and is sēoseo ambihtlice sprǣcspræc þāraþæs mǣstenamæstan betƿixfolclicradæles maniglendiscra gesetednessa. Fela þissa gesetednessa habbaþ ōðraoðra ambihtlica sprǣcaspræca. NīƿengliscMan profað prōfaþNiwenglisc hēodægtodæg sƿāfor [[woruldsprǣcworuldspræc|ƿoruldsprǣcworuldspræce]].
 
TōdægTodæg biþ Englisc fram 340 millionenaþusenda þusenda sprecenda sƿāto [[mōdorsprǣcmodorspræc]]e gesprecen. Gif man īeceþtelle þāeac æfterranþa oðerspræclican sprecend, cymþþæt manis tō ymbenean 510 millionenaþusenda þusenda sprecenda.
 
== StǣrStær þǣreþære Engliscan sprǣcespræce ==
{{hēafodheafod|StǣrStær þǣreþære Engliscan sprǣcespræce}}
[[File:EN English Language Symbol ISO 639-1 IETF Language Tag Icon.svg|thumb|upright|EN ([[ISO 639]]-1)]]
 
Englisc cymþ of þǣreþære [[Eald Seaxisc sprǣcspræc|Ealdre Seaxiscre sprǣcespræce]] and sibbum [[þēowsprǣcþeowspræc|þēoƿsprǣcþeowspræc]]um þe ƿǣronwæron gebrōhtgebroht to [[Bryten]]e fram [[Germanisc folc|Germaniscum gesittendum]] of syndrigum dǣlumdælum norþƿestesnorþwestes ÞēodisclandesÞeodisclandes. SēoSeo frume [[Englisc sprǣcspræc|Englisce sprǣcspræc]] ƿæswæs gehrinen folgiendlīcefolgiendlice fram tƿǣmtwæm ȳðumyðum onrǣsesonræses. Se ǣrestaæresta onrǣsonræs ƿæswæs fram sprecerum sprǣcaspræca Scedelendisces tƿigestwiges þæs Germaniscan sprǣchīredesspræchiredes, þe gebȳrdongebyrdon in dǣlasdælas Brytene in þǣmþæm 8an and 9an ieldum. Se ōðeroðer onrǣsonræs ƿæswæs mid [[Normandig|NormandigsǣtumNormandigsætum]] in þǣreþære 11an ielde, þe cynn sprǣconspræcon, Ealdes Frencisces.
 
Be þǣmþæm ''[[Englisc-Seaxisc Cranic|Engliscan-Seaxiscan Cranice]]'', ymbe þæt gēargear [[449]], ƿǣronwæron þāþa Engle gelaðode fram [[Wyrtgeorn|ǷyrtgeornWyrtgeorn]]e to helpenne him ƿiþwiþ þāþa [[Pihtas]]. OngēanOngean hira help gelendode he þǣmþæm Englum in sūþēastumsuþeastum dǣledæle. Æfter sōhtesohte he māranmaran help, and forþǣmforþæm cōmoncomon þāþa Seaxe, Engle, and Geate. Se ''Cranic'' spricþ ymbe fylgendne incyme gesittendra, þe staðelodon on ende [[seofon cynerīcucynericu]]. TōdægesTodæges scōlerscipescolerscipe behogeþ mǣstmæst þisses spelles to bēonnebeonne spell and fram lēodƿeardraceleodweardrace gedōnegedone.
 
ÞāsÞas Germaniscan infarend oferrīcsodonoferricsodon þāþa fruman [[Celtisc sprǣcspræc|Celtisce sprǣcendanspræcendan]] ƿuniendwuniend, þāþa sprǣcaspræca þāraþara ālifdonalifdon mǣstemæste on [[Scotland]], [[Wealas|ǷealasWealas]], [[Cornweall|CornƿeallCornweall]], and [[ĪrlandIrland]]. ÞāÞa folcsprǣcafolcspræca, gesprecena fram þǣmþæm ingengum, macodon þæt, þe man hēthet [[Englisc sprǣcspræc|Eald Englisc]], þe efenlǣcþefenlæcþ suma rimanþēoƿsprǣcarimanþeowspræca, in (nu) landum norþƿestesnorþwestes ÞēodisclandesÞeodisclandes and þāraþara Niðerlanda. Ufor ƿæswæs sēoseo sprǣcspræc gehrinen fram þǣreþære [[Norþgermanisc sprǣcspræc|Norþgermaniscre]] sprǣcespræce [[Noren sprǣcspræc|Norene]], þǣraþæra [[WīcingWicing|ǷW]][[WīcingWicing|īcingicing]]a gesprecen, þe on þone norþēastannorþeastan dǣldæl gesǣttongesætton (sēoseo [[Jórvík|Georfic]]).
 
For þǣmþæm folgiendum 300 gēarumgearum æfter þǣreþære [[Norþmandisc Geþringung Englalandes|Norþmandiscan Geþringunge]] in [[1066]] sprǣconspræcon þāþa Norþmandiscan cyningas and sēoseo hēahea duguþ cynn [[Frencisc sprǣcspræc|Frencisces]] āneane. Micel getæl Norþmandiscra ƿordaworda ƿǣronwæron inbrōhtinbroht in Eald Englisc. Se Norþmandisca gehrine gefæstnode þāþa gangendan hƿierfungehwierfunge þǣreþære sprǣcespræce ofer fylgendum ieldum, oþ þǣreþære sprǣcespræce, nu [[Middelenglisc]] gehātengehaten. LareoƿasLareowas þǣreþære tunges lare ne laerdon; leorneres heora spraec ne leornode. For þon þe þæt folc þāraþara Norþmanna þeoƿasþeowas ȝeƿurdongewurdon, sƿaswa ealsƿaealswa mot mon þæt 'NiƿengliscNiwenglisc' beter 'þeoƿengliscþeowenglisc' ȝehatangehatan.
 
In þǣreþære [[15e ieldu|15an ielde]] geƿendegewende [[sēoseo Micele SelfswēgendwendungSelfswegendwendung|sēoseo Micele SelfsƿēgendƿendungSelfswegendwendung]] þæt Middelenglisc, ēaceac mid Lundencyndre sprǣcespræce in lēodƿeardeleodwearde and tōþegnungetoþegnunge, and þǣreþære regolunggefremmunge gemǣlungegemælunge. NīƿengliscNiwenglisc cann gespyred bēonbeon on bæc to þǣreþære tīdetide [[William Shakespeare|ǷillelmesWillelmes Shakespeares]].
 
== Mearcung and sibba sprǣcaspræca ==
SēoSeo NīƿenglisceNiwenglisce sprǣcspræc is dǣldæl þæs ƿesternanwesternan undertƿigesundertwiges þæs [[Germanisca sprǣcaspræca|Germaniscan tƿigestwiges]] þæs [[Indisc-Europisc|Indiscan-Europiscan]] sprǣcaspræca cynnes. Feorr þǣraþæra EnglisclǣhtanEnglisclæhtan sprǣcaspræca sƿāswa [[Tok Pisin]] oþþe [[Bislama]], sind þāþa nīehstanniehstan NīƿengliscesNiwenglisces [[Scots sprǣcspræc|Scyttisc (Lallans)]], mǣstemæste on Scotland and dǣldæl Norðernes ĪrlandesIrlandes gesprecen, and þǣræfterþæræfter [[Fresisc sprǣcspræc|Fresisc]], on ÞēodisclandÞeodiscland and on þǣmþæm Niðerlandum gesprecen. SƿāSwa NīƿengliscNiwenglisc is Scyttisc riht æftergenga Englisces (Englisc-Seaxisc).
 
ŌðraOðra sibba sprǣcaspræca, ac unsibbran þonne Fresisc oþþe Scyttisc, sind [[ÞēodiscÞeodisc sprǣcspræc|ÞēodiscÞeodisc]], [[Seaxisc sprǣcspræc|Seaxisc]], [[Niðerlendisc sprǣcspræc|Niðerlendisc]], [[Norþgermanisca sprǣcaspræca|Scedelendisca sprǣcaspræca]], and [[Afrikaanisc sprǣcspræc|Afrikaanisc]]. Manig [[Frencisc sprǣcspræc|Frencisc]] ƿordword sind ēaceac andgietfullicu to NīƿengliscesNiwenglisces sprecende (ac mid ōðrumoðrum rihtstefne), for þǣmþæm þe NīƿengliscNiwenglisc bedranc ormǣtlicormætlic rīmrim ƿordaworda fram Frencisce þurh þāþa [[Norþmandisc sprǣcspræc|Norþmandisce sprǣcespræce]] æfter þǣreþære [[Norþmandisc OferswīðrungOferswiðrung Englalandes|Norþmandiscan OfersƿīðrungeOferswiðrunge]] and rihtlīcerihtlice of Frencisce in æfterrum ieldum; þǣrforþærfor sind fela ƿordaworda sƿīðeswiðe nēahneah þǣmþæm Frencisce, mid smalum ƿrītungscēadungumwritungsceadungum (on ƿordendungumwordendungum oþþe mid Ealdes Frencisces ƿrītungumwritungum, asf.), ēaceac sƿāswa hƿīlumhwilum scēadungasceadunga on mǣnungemænunge.
 
==StōwlicuStowlicu gereord==
NīwengliscNiwenglisc is eal ānan in sprǣcspræc forþæm þe missenlicu land habbað hiera stōwlicustowlicu gereord. In [[Breten]] and on [[ĪrlandIrland]]e sind manig.
 
*In [[Lunden]] hierþ man manig sprǣccynnspræccynn
*On [[Westseaxe|Westseaxum]] is mannes sprǣcspræc niehst to [[Englisc]] se wæs in swlycum scīrumscirum ǣrær gesprōcengesprocen
*Be norþen [[Trente]] þǣreþære ēaea hierþ man word ēaceac of [[Norþweg|Norþmanna]] sprǣcspræc
*Oe [[Norþhymbraland]]e is gereod gelic [[Scotta Englisc]], se is of þǣmþæm gereorde ǣrær on [[Norðanhymbre|Norðanhymbrum]]
*On [[Scotland|Scottum]] is geleorned sprǣcspræc ac ēaceac is NīwengliscNiwenglisc blēndblend mid [[Scotta Englisc]] and ēaceac is Scotta Englisc gesprōcengesprocen on yrðlingum
 
== Grammaticcræft NīƿengliscesNiwenglisces ==
{{main|NīƿengliscNiwenglisc grammaticcræft}}
 
Englisc grammaticcræft hafaþ lȳtelelytele [[gebīegedgebieged sprǣcspræc|gebīegungegebiegunge]] in efenlǣcnesseefenlæcnesse mid ōðrumoðrum [[Indoeuropic]]um sprǣcumspræcum. To bisene hæfþ NīƿengliscNiwenglisc, ungelīcungelic [[ÞēodiscÞeodisc sprǣcspræc|ÞēodisceÞeodisce]], [[Niðerlendisc sprǣcspræc|Niðerlendisce]], oþþe [[RōmāniscaRomanisca sprǣcaspræca|RōmāniscumRomaniscum sprǣcumspræcum]] nānnan [[grammatisc cynn]] and nānenane [[ānrǣdnesanrædnes (grammaticcræft)|tōgeīecendlicetogeiecendlice ānrǣdnesseanrædnesse]]. [[CāsusCasus|cāsucasu mearcung]] is æthƿōnæthwon fullīcefullice gedƿinengedwinen of þǣreþære sprǣcespræce and ālifþalifþ mǣstemæste on þāþa [[bīnamabinama|bīnamanbinaman]]. ÞāÞa cynn [[strang word|strangra ƿordaworda]] (t.b. ''sprecan/spræc/sprǣconspræcon/gesprecen'') ƿiþwiþ þāþa cynn [[wācwac word|ƿācrawacra ƿordaworda]] þe sēoseo sprǣcspræc of Germanisce ierfde is on ƿeorðeweorðe gedƿinengedwinen and þāþa lāfalafa gebīegungegebiegunge (sƿāswa [[manigfealdlic]]u mearcung) ƿurdonwurdon regolfæsta.
 
ÞāÞa seolfan tīdtid þǣreþære gebīegungegebiegunge ƿeorþgedƿīnungweorþgedwinung in Englisce, scōpscop sēoseo sprǣcspræc māranmaran getrēoƿungegetreowunge in ƿīsanwisan sƿāswa [[mōdwordmodword|mōdƿordmodword]] and [[worddiht|ƿorddihtworddiht]] to getācniennegetacnienne grammatisce mǣnungemænunge. [[Helpendu word|Helpendu ƿordword]] brȳcþbrycþ man to mearcienne tācnutacnu sƿāswa frignunga, negativa, þāþa [[underþēodendlicunderþeodendlic]]an stefn, and gengende [[tīdtid (grammaticcræft)|tīdtid]]
 
 
 
== ǷrītungƿīseWritungwise Englisces ==
{{main|NīƿengliscNiwenglisc stæfrǣƿstæfræw}}
Mid Englisce brȳcþbrycþ man þāþa lǣdenelædene stæfrǣƿestæfræwe būtanbutan accentum, ac mid elþēodigumelþeodigum ƿordumwordum, sƿāswa ''résumé'' (Frencisc) cann man mid accentum ƿrītanwritan. Mid manigum ƿordumwordum, sƿāswa ''night'' oþþe ''though'' is sēoseo ƿrītungƿīsewritungwise stǣrlicustærlicu (na sprecendllicu), for þǣmþæm þe on [[Middelenglisc sprǣcspræc|Middelenglisce]] ƿrātwrat man ''night'' and ''though''. SēoSeo ƿrītungwritung ƿordaworda oft ābȳgþabygþ of hu hīehie gesprecen sind, and NīƿengliscNiwenglisc ƿrītungwritung is oft geþōhtgeþoht sēoseo unēaðosteuneaðoste ǣnigraænigra sprǣcaspræca to leornienne, in þǣmþæm sprǣcumspræcum þe brūcaþbrucaþ stæfrǣƿastæfræwa. SēoSeo [[NīwengliscNiwenglisc wrītungwritung|NīƿengliscNiwenglisc rihtƿrītungerihtwritunge]].
 
== SprǣdungSprædung þǣreþære Engliscan sprǣcespræce ==
[[Biliþ:English dialects1997.png|thumb|right|250px|SprǣdungSprædung inlendiscra Englisce-sprecera be lande (Crystal 1997)]]
=== AmbihtsprǣcAmbihtspræc ===
Englisc is ambihtsprǣcambihtspræc in þǣmþæm fylgendum landum, þǣrinþærin þæt getæl þāraþara ''mōdorspreceramodorsprecera'' is geƿritengewriten, hƿǣrhwær cūþcuþ:
{| width="100%"
|- valign="top"
|
*[[Antigua and Barbuda]]
*[[Australia]] 20 þūsendþusend þūsendaþusenda
*[[Bahamas]]
*[[Barbados]] 13,000
Líne 82:
*[[Botswana]]
*[[Camerun]]
*[[Cænada]] 17.1 þūsendþusend þūsendaþusenda
*[[Cenia]]
*[[Dominica]]
*[[Fanuatu]] 1,900
*[[Ficgiege]] 15,000
*[[FilippinīegaFilippiniega]] ymbe 40,000 (mǣstemæste sind Americanwaran)
*[[Gambia]]
*[[GēolGeol ĪegeIege]] 340
*[[Ghana]]
*[[Grenada]]
*[[Guyana]]
||
*[[Indea]] ymbe 35 þūsendþusend þūsendaþusenda<!-- !!! ne gewend - þis is ymbe þāþa mōdorsprecerasmodorspreceras !!! -->
*[[ĪrlandIrland CynewīseCynewise]] 2.6 þūsendþusend þūsendaþusenda
*[[GeānedGeaned CynerīceCynerice]] 55 millionena
*[[GeāneduGeanedu RīcuRicu American]] 297 þūsendþusend þūsendaþusenda
*[[Iamaica]]
*[[Lesotho]]
*[[Liberia]] 69,000
*[[Malawi]] 16,000
*[[Marshall īegaiega]]
*[[Mauritius]] 3,000
*[[Melita]] 2,400
*[[MicronesīegeMicronesiege]] 3,500
*[[Namibia]] 11,000
*[[Nauru]] 560
*[[Nigeria]]
*[[NīweNiwe SǣlandSæland|NīƿeNiwe SǣlandSæland]] 4.1 þūsendþusend þūsendaþusenda
*[[Pacistan]]
*[[Palau]] 20,000
*[[Papua NīwNiw Guinea]] 50,000
||
*[[Ruanda]]
*[[Salomon ĪegeIege]]
*[[Sambia]] 41,000
*[[Samoa]]
Líne 124:
*[[Sactes-Christophes and Nefis]]
*[[Sancte Lucia]]
*[[Sanctus-Fincent and þāþa GrenadīnasGrenadinas]]
*[[SūþaffricaSuþaffrica]] 3.5 þūsendþusend þūsendaþusenda
*[[SūþsudanSuþsudan]]
*[[Eswatini]]
*[[Tansania]]
Líne 134:
|}
 
=== ŌðerOðer bryce ===
Englisce sprǣcspræc þegnaþ to ēacaneacan sƿāswa [[lingua franca]] in þǣmþæm folgiendum landum and landscipum:
 
* [[Calpis]]
* [[Cipros]]
* [[Hongcong]]
* [[IsrahēlIsrahel]]
* [[Malægsia]]
* [[Brunei]]
* [[Iapan]]
* [[Sancte-Martin (ĪegIeg)|Scte. Martin]]
* [[Somalaland]]
 
== SēoNiwu ēacword ==
{{niwuword}}
*[[Gemǣne cwidas in ōðrum sprǣcum|Gemǣne cƿidas in ōðrum sprǣcum]]
*Germanisc (sn) - Germanic
*[[Getalu sprǣca]]
*maniglendisc (aj) - international, multinational
*[[Gewriten Nīwe Englisc|Geƿriten Nīƿe Englisc]]
*Niðerlendisc (aj) - Dutch
*Niwenglisc (sn) - Modern English
*Westgermanisc (aj) - West Germanic
*Þeodisc (sn) - German language
*woruldspræc (sf) - global language
 
== Seo Ūtƿeardlice bendas eac ==
*[[Gemæne cwidas in oðrum spræcum|Gemæne cwidas in oðrum spræcum]]
*[[Getalu sprǣcaspræca]]
*[[Gewriten NīweNiwe Englisc|GeƿritenGewriten NīƿeNiwe Englisc]]
 
== Utweardlice bendas ==
*[//en.wikipedia.org/ Nīƿenglisc Ƿikipǣdia]
 
*[http://linguapress.com/grammar/english.htm A short history of the English language] (on Nīwenglisce).
*[//en.wikipedia.org/ NīƿengliscNiwenglisc ǷikipǣdiaWikipædia]
*[http://linguapress.com/grammar/english.htm A short history of the English language] (on NīwenglisceNiwenglisce).
 
{{betwuxwici|code=en}}
 
[[Flocc:Westgermanisca sprǣcaspræca]]