Toscead betweox fadungum "Niwenglisc spræc"

Content deleted Content added
Wōdenhelm (motung | forðunga)
 
Hogweard (motung | forðunga)
Gw version
Líne 1:
#REDIRECT [[{{gw1|Nīƿu Englisc sprǣc]]}}
 
{{Languagebox_begin | name = Nīwe Englisc | nativename = English}}
{{Languagebox_spoken | value = Þæt [[Geānlǣhte Cynerīce]], [[Geānlǣhtan Rīcu American]], and 103 ǣlċe landsceare}}
{{Languagebox_speakers | value = 402 millionena mōdorsprecere, 350 – 1,000 millionena æfterrena sprecera}}
{{Languagebox_ranking | value = 3}}
{{Languagebox_genetic_begin}}
{{Languagebox_genetic_1 | value = [[Indoeuropisce sprǣca|Indoeuropisc]]}}
{{Languagebox_genetic_2 | value = [[Germanisca sprǣc|Germanisc]]}}
{{Languagebox_genetic_3 | value = [[Westgermanisca sprǣca|Westgermanisc]] }}
{{Languagebox_genetic_4 | value = '''Englisc'''}}
{{Languagebox_genetic_end}}
{{Languagebox_section_official_status}}
{{Languagebox_official_language | value = ''lōc neoðan''}}
{{Languagebox_regulated | value = Nān, ac [[Oxford English Dictionary|OED]] is inmēde}}
{{Languagebox_section_language_codes}}
{{Languagebox_iso_1 | value = en}}
{{Languagebox_iso_2 | value = eng}}
{{Languagebox_sil | value = ENG}}
{{Languagebox_end}}
 
Sēo '''Nīwe Englisce sprǣc''' (on Nīwum Englisce: ''English'') is [[West-germanisc|Westgermanisc]] [[sprǣc]], þe on [[Englaland]]e ārās. Hēo belimpþ, swā sēo [[Þēodisc sprǣc|Þēodisce sprǣc]] and sēo [[Niðerlendisc]]e sprǣc tō þǣm [[West-germanisc|Westernan twige þāra Germaniscra sprǣca]].
 
== Steall Englisces hēodæg ==
 
Nū is Englisc sēo brādoste gesprǣdede sprǣc þǣre worulde, and hæfþ ymbe þæt getæl sprecera þe [[Cīnisc sprǣc|Ċīnisc]] hæfþ. In fela landum biþ Nīwe Englisc sēo ǣreste [[fremðu sprǣc|fremðe sprǣc]] gelǣred (Sēo [[Englisc (Scōl)]]) and is sēo ambihtlice sprǣc þāra mǣstena betwixfolcliċra gesetednessa. Fela þissa gesetednessa habbaþ ōðra ambihtlica sprǣca. Nīwe Englisc prōfaþ hēodæg swā [[woruldsprǣc]].
 
Tōdæg biþ Englisc fram 340 millionena sprecenda gesprocen swā [[mōdorsprǣc]]. Ȝif man īeċþ þā æfterran sprecend, cymþ man tō ymbe 510 millionena sprecenda.
 
== Stǣr þǣre Engliscan sprǣce ==
{{hēafod|Stǣr þǣre Engliscan sprǣce}}
 
Englisc cymþ of þǣre [[Eald Seaxisc sprǣc|Ealdre Seaxiscre sprǣce]] and sibbum [[þēowsprǣc]]um þe wǣron gebrōht tō [[Bryten]]e fram [[Germanisc folc|Germaniscum gesittendum]] of syndrigum dǣlum norþwestes Þēodisclandes. Sēo frume [[Englisc sprǣc|Englisce sprǣc]] wæs gehrinen fylgendlīce fram twǣm ȳðum onrǣses. Se ǣresta onrǣs wæs fram sprecerum sprǣca Scedelendisces twiges þæs Germaniscan sprǣchīredes, þe gebȳrdon in dǣlas Brytene in þǣm 8an and 9an ieldum. Se ōðer onrǣs wæs mid [[Normandig|Normandigsǣtum]] in þǣre 11an ielde, þe sprǣcon cynn, Ealdes Frencisces.
 
Be þǣm ''[[Englisc-Seaxisc Cranic|Engliscan-Seaxiscan Cranice]]'', ymbe þæt gēar [[449]], wǣron þā Engle gelaðode fram [[Wyrtgeorn]]e tō helpenne him wiþ þā [[Pihtas]]. Ongēan hira help gelendode hē þǣm Englum in sūþēastum dǣle. Æfter sōhte hē māran help, and forþǣm cōmon þā Seaxe, Engle, and Geate. Se ''Cranic'' spricþ ymbe fylgendne incyme gesittendra, þe staðelodon on ende [[seofon cynerīcu]]. Tōdæges scōlerscipe behogeþ mǣst þisses spelles tō bēonne spell and fram lēodweardrace gedōne.
 
Þās Germaniscan infarend oferrīcsodon þā fruman [[Celtisc sprǣc|Celtisce sprǣcendan]] wuniend, þā sprǣca þāra ālifdon mǣst in [[Scotland]]e, [[Wealas|Wealum]], [[Cornweall]]e, and [[Īrland]]e. Þā folcsprǣca, gesprocena fram þǣm ingengum, macodon þæt, þe man hēt [[Englisc sprǣc|Eald Englisc]], þe efenlǣcþ suma rimanþēowsprǣca, in (nū) landum norþwestes Þēodisclandes and þāra Niðerlanda. Ufor wæs sēo sprǣc gehrinen fram þǣre [[Norþgermanisc sprǣc|Norþgermaniscre]] sprǣce [[Noren sprǣc|Norene]], gesprocen fram þǣm [[Wīcing]]um þe gesǣtton in þone norþēastan dǣl (sēo [[Jórvík|Georfic]]).
 
For þǣm fylgendum 300 gēarum æfter þǣre [[Norþmandisc Geþringung Englalandes|Norþmandiscan Geþringunge]] in [[1066]] sprǣcon þā Norþmandiscan cyningas and sēo hēa duguþ cynn [[Frencisc sprǣc|Frencisces]] āne. Micel getæl Norþmandiscra worda wǣron inbrōht in Eald Englisc. Se Norþmandisca gehrine gefæstnode þā gangendan hwierfunge þǣre sprǣce ofer fylgendum ieldum, oþ þǣre sprǣce, nū [[Middel Englisc]] gehāten.
 
In þǣre [[15e ieldu|15an ielde]] gewende [[sēo Micele Selfswēgendwendung]] þæt Middel Englisc, ēac mid Lundencyndre sprǣce in lēodwearde and tōþegnunge, and þǣre regolunggefremmunge gemǣlunge. [[Nīwe Englisc]] cann bēon gespyred on bæc tō þǣre tīde [[Willelm Shakespeare|Willelmes Shakespeares]].
 
== Mearcung and sibba sprǣca ==
Sēo nīwe Englisce sprǣc is dǣl þæs westernan undertwiges þæs [[Germanisca sprǣca|Germaniscan twiges]] þæs [[Indisc-Europisc|Indiscan-Europiscan]] sprǣca cynnes. Feorr of þǣm Englisclǣhtum sprǣcum swā [[Tok Pisin]] oþþe [[Bislama]], sind þā nīehstan Nīwes Englisces [[Scots sprǣc|Scyttisc (Lallans)]], gesprocen mǣst in Scotlande and dǣlum Norðernes Īrlandes and þǣræfter [[Fresisc sprǣc|Fresisc]], gesprocen in Þēodisclandes and in þǣm Niðerlandum. Swā Nīwe Englisc is Scyttisc riht æftergenga Englisces (Englisc-Seaxisc).
 
Ōðra sibba sprǣca, ac unsibbran þonne Fresisc oþþe Scyttisc, sind [[Þēodisc sprǣc|Þēodisc]], [[Seaxisc sprǣc|Seaxisc]], [[Niðerlendisc sprǣc|Niðerlendisc]], [[Norþgermanisca sprǣca|Scedelendisca sprǣca]], and [[Afrikaanisc sprǣc|Afrikaanisc]]. Manig [[Frencisc sprǣc|Frencisc]] word sind ēac andgietfullicu tō Nīwes Englisces sprecende (ac mid ōðrum rihtstefne), for þǣm þe Nīwu Englisc bedranc ormǣtlic rīm worda of Frencisce þurh þā [[Norþmandisc sprǣc|Norþmandisce sprǣce]] æfter þǣre [[Norþmandisc Oferswīðrung Englalandes|Norþmandiscan Oferswīðrunge]] and rihtlīce of Frencisce in æfterrum ieldum; þǣrfor sind fela worda swīðe nēah þǣm Frencisce, mid smalum wrītungscēadungum (on wordendungum oþþe mid Ealdes Frencisces wrītungum, asf.), ēac swā hwīlum scēadunga on mǣnunge.
 
== Grammaticcræft Nīwes Englisces ==
{{main|Englisc grammaticcræft}}
 
Englisc grammaticcræft hæfþ lȳtele [[gebīeged sprǣc|gebīegunge]] in efenlǣcnesse mid ōðrum [[Indoeuropic]]um sprǣcum. Tō bisene hæfþ Nīwe Englisc, ungelīc [[Þēodisc sprǣc|Þēodisce]], [[Niðerlendisc sprǣc|Niðerlendisce]], oþþe [[Rōmānisca sprǣca|Rōmāniscum sprǣcum]] nān [[grammatisc cynn]] and nāne [[ānrǣdnes (grammaticcræft)|tōgeīecendlice ānrǣdnesse]]. [[Cāsus|cāsu mearcung]] is æthwōn fullīce gedwinen of þǣre sprǣce and ālifþ mǣst in þǣm [[bīnama|bīnamum]]. Þā cynn [[strang word|strangra worda]] (t.b. ''sprecan/spræc/sprǣcon/gesprocen'') wiþ þā cynn [[wāc word|wācra worda]] þe sēo sprǣc of Germanisce ierfde is gedwinen on weorðe and þā lāfa gebīegunge (swā [[manigfealdlic]]u mearcung) wurdon regolfæsta.
 
Þā selfan tīd þǣre gebīegunge weorþgedwīnung in Englisce, scōp sēo sprǣc māran getrēowunge in wīsan swā [[mōdword]] and [[worddiht]] tō getācnienne grammatisce mǣnunge. [[Helpendu word]] brȳcþ man tō mearcienne tācnu swā frignunga, negativa, þā [[underþēodendlic]]an stefn, and gengende [[tīd (grammaticcræft)|tīd]]
 
 
== Wrītungwīse Englisces ==
{{main|Englisc stæfrǣw}}
Mid Englisce brȳcþ man þā lǣdene stæfrǣwe būtan accentum, ac mid elþēodigum wordum, swā ''résumé'' (Frencisc) cann man mid accentum wrītan. Mid manigum wordum, swā ''night'' oþþe ''though'' is sēo wrītungwīse stǣrlicu (nā sprecendllicu), for þǣm þe on [[Middlu Englisc sprǣc|Middlum Englisce]] wrāt man ''night'' and ''though''. Sēo wrītung worda oft ābȳgþ of hū hīe gesprocen sind, and Nīwu Englisc wrītung is oft geþōht sēo unēaðoste ǣnigra sprǣca tō leornienne, in þǣm sprǣcum þe brūcaþ stæfrǣwa. Sēo [[Englisc wrītung|Englisc rihtwrītunge]].
 
== Sprǣdung þǣre Engliscan sprǣce ==
[[Biliþ:English dialects1997.png|thumb|right|250px|Sprǣdung inlendiscra Englisce-sprecera be lande (Crystal 1997)]]
=== Ambihtsprǣc ===
Englisc is ambihtsprǣc in þǣm fylgendum landum, þǣrin þæt getæl þāra ''mōdorsprecera'' is gewriten, hwǣr cūþ:
{| width="100%"
|- valign="top"
|
*[[Antigua and Barbuda]]
*[[Australia]] 20 millionena
*[[Bahamas]]
*[[Barbados]] 13,000
*[[Belise]]
*[[Botsuana]]
*[[Camerun]]
*[[Canada]] 17.1 millionena
*[[Cenia]]
*[[Dominica]]
*[[Fiji]] 15,000
*[[Gambia]]
*[[Gēol Īege]] 340
*[[Ghana]]
*[[Grenada]]
*[[Guyana]]
*[[India]] ymbe 35 millionena <!-- !!! ne gewend - þis is ymbe þā mōdorspreceras !!! -->
*[[Cynewīse Īrland|Īrland]] 2.6 millionena
||
*[[Grēatbryten and Norþīrland|Geānlǣht Cynerīce]] 55 millionena
*[[USA|Geānlǣht Rīcu American]] 297 millionena
*[[Jamaica]]
*[[Lesotho]]
*[[Liberia]] 69,000
*[[Malawi]] 16,000
*[[Marshall īega]]
*[[Mauritius]] 3,000
*[[Melita]] 2,400
*[[Mikronesien]] 3,500
*[[Namibia]] 11,000
*[[Nauru]] 560
*[[Nigeria]]
*[[Nīwe Sǣland]] 4.1 millionena
*[[Pacistan]]
*[[Palau]] 20,000
*[[Papua-Nīwguinea]] 50,000
*[[Philippinas]] ymbe 40,000 (mǣst sind Americanwaran)
||
*[[Ruanda]]
*[[Salomonen]]
*[[Sambia]] 41,000
*[[Samoa]]
*[[Seychellen]] 1,600
*[[Sierra Leone]]
*[[Simbabwe]] 375,000
*[[Singapore]] 227,000
*[[St. Christophes and Nefis]]
*[[St. Lucia]]
*[[St. Vincent and þā Grenadīnas]]
*[[Sūþaffrica]] 3.5 millionena
*[[Swasiland]]
*[[Tansania]]
*[[Trinidad and Tobago]]
*[[Tuvalu]]
*[[Uganda]]
*[[Vanuatu]] 1,900
|}
 
=== Ōðer bryce ===
Sēo englisce sprǣc þegnaþ tō ēacan swā [[lingua franca]] in þǣm folgendum landum and landscipum:
 
* [[Calpis]]
* [[Cipros]]
* [[Hong Kong]]
* [[Israhēl]]
* [[Malaysia]]
* [[Sancte-Martin (Īeg)|Scte. Martin]]
* [[Somaliland]]
 
== Sēo ēac ==
*[[Gemǣne cwidas in ōðrum sprǣcum]]
*[[Getalu sprǣca]]
*[[Gewriten Nīwe Englisc]]
 
== Ūtweardlice bendas ==
 
*[http://en.wikipedia.org/ Nīwe Englisc Wicipǣdia]
*[http://linguapress.com/grammar/english.htm A short history of the English language] written in modern English.
 
{{betwuxwici|code=en}}
 
[[Flocc:Westgermanisc sprǣc]]
 
[[ace:Bahsa Inggréh]]
[[af:Engels]]
[[ak:English]]
[[als:Englische Sprache]]
[[am:እንግሊዝኛ]]
[[an:Idioma anglés]]
[[ar:لغة إنجليزية]]
[[arc:ܠܫܢܐ ܐܢܓܠܝܐ]]
[[arz:انجليزى]]
[[ast:Inglés]]
[[ay:Inlis aru]]
[[az:İngilis dili]]
[[ba:Инглиз теле]]
[[bar:Englische Sproch]]
[[bat-smg:Onglu kalba]]
[[bcl:Ingles]]
[[be:Англійская мова]]
[[be-x-old:Ангельская мова]]
[[bg:Английски език]]
[[bm:Angilɛkan]]
[[bn:ইংরেজি ভাষা]]
[[bo:དབྱིན་ཇིའི་སྐད།]]
[[bpy:ইংরেজি ঠার]]
[[br:Saozneg]]
[[bs:Engleski jezik]]
[[bug:ᨅᨔ ᨕᨗᨋᨗᨔᨗ]]
[[ca:Anglès]]
[[cdo:Ĭng-ngṳ̄]]
[[ce:Ингалсан мотт]]
[[ceb:Iningles]]
[[chr:ᎩᎵᏏ (ᎦᏬᏂᎯᏍᏗ)]]
[[ckb:ئینگلیزی]]
[[co:Lingua inglese]]
[[cr:ᐊᑲᔭᓯᒧᐃᐧᐣ]]
[[crh:İngliz tili]]
[[cs:Angličtina]]
[[cu:Англі́искъ ѩꙁꙑ́къ]]
[[cv:Акăлчан чĕлхи]]
[[cy:Saesneg]]
[[da:Engelsk (sprog)]]
[[de:Englische Sprache]]
[[diq:İngılızki]]
[[dsb:Engelšćina]]
[[dv:އިނގިރޭސި]]
[[ee:Eŋlisigbe]]
[[el:Αγγλική γλώσσα]]
[[eml:Inglês]]
[[en:English language]]
[[eo:Angla lingvo]]
[[es:Idioma inglés]]
[[et:Inglise keel]]
[[eu:Ingeles]]
[[ext:Luenga ingresa]]
[[fa:زبان انگلیسی]]
[[fi:Englannin kieli]]
[[fiu-vro:Inglüse kiil]]
[[fo:Enskt (mál)]]
[[fr:Anglais]]
[[frp:Anglès]]
[[fur:Lenghe inglese]]
[[fy:Ingelsk]]
[[ga:An Béarla]]
[[gan:英語]]
[[gd:Beurla]]
[[gl:Lingua inglesa]]
[[got:𐌰𐌲𐌲𐌹𐌻𐌰𐍂𐌰𐌶𐌳𐌰]]
[[gu:અંગ્રેજી ભાષા]]
[[gv:Baarle]]
[[hak:Yîn-ngî]]
[[haw:‘Ōlelo Pelekania]]
[[he:אנגלית]]
[[hi:अंग्रेज़ी भाषा]]
[[hif:English bhasa]]
[[hr:Engleski jezik]]
[[hsb:Jendźelšćina]]
[[ht:Angle]]
[[hu:Angol nyelv]]
[[hy:Անգլերեն]]
[[ia:Lingua anglese]]
[[id:Bahasa Inggris]]
[[ie:Angles]]
[[ig:Asusu Bekee]]
[[ilo:Pagsasao nga Ingles]]
[[io:Angliana linguo]]
[[is:Enska]]
[[it:Lingua inglese]]
[[iu:ᖃᓪᓗᓈᑎᑐᑦ/qallunaatitut]]
[[ja:英語]]
[[jbo:glibau]]
[[jv:Basa Inggris]]
[[ka:ინგლისური ენა]]
[[kab:Taglizit]]
[[kk:Ағылшын тілі]]
[[kn:ಆಂಗ್ಲ]]
[[ko:영어]]
[[ku:Zimanê îngilîzî]]
[[kv:Англия кыв]]
[[kw:Sowsnek]]
[[ky:Англис тили]]
[[la:Lingua Anglica]]
[[lad:Lingua inglesa]]
[[lb:Englesch]]
[[li:Ingels]]
[[lij:Lèngoa ingleise]]
[[ln:Lingɛlɛ́sa]]
[[lo:ພາສາອັງກິດ]]
[[lt:Anglų kalba]]
[[lv:Angļu valoda]]
[[map-bms:Basa Inggris]]
[[mdf:Англань кяль]]
[[mg:Fiteny anglisy]]
[[mhr:Аҥгличан йылме]]
[[mi:Reo Pākehā]]
[[mk:Англиски јазик]]
[[ml:ഇംഗ്ലീഷ് (ഭാഷ)]]
[[mn:Англи хэл]]
[[mr:इंग्लिश भाषा]]
[[ms:Bahasa Inggeris]]
[[myv:Англань кель]]
[[mzn:اینگلیسی زبون]]
[[nah:Inglatlahtōlli]]
[[nap:Lengua ngrese]]
[[nds:Engelsche Spraak]]
[[nds-nl:Engels]]
[[ng:English]]
[[nl:Engels]]
[[nn:Engelsk språk]]
[[no:Engelsk]]
[[nov:Anglum]]
[[nrm:Angliais]]
[[nv:Bilagáana bizaad]]
[[ny:Chingerezi]]
[[oc:Anglés]]
[[os:Англисаг æвзаг]]
[[pa:ਅੰਗ੍ਰੇਜ਼ੀ ਭਾਸ਼ਾ]]
[[pap:Ingles]]
[[pdc:Englisch]]
[[pi:आंगलभाषा]]
[[pih:Inglish]]
[[pl:Język angielski]]
[[pms:Lenga anglèisa]]
[[pnb:انگریزی]]
[[pt:Língua inglesa]]
[[qu:Inlish simi]]
[[rm:Lingua englaisa]]
[[ro:Limba engleză]]
[[ru:Английский язык]]
[[sah:Ааҥл тыла]]
[[sc:Limba inglesa]]
[[scn:Lingua ngrisa]]
[[sco:Inglis leid]]
[[se:Eaŋgalsgiella]]
[[sh:Engleski jezik]]
[[simple:English language]]
[[sk:Angličtina]]
[[sl:Angleščina]]
[[sm:Fa'aperetania]]
[[so:Ingiriis]]
[[sq:Gjuha angleze]]
[[sr:Енглески језик]]
[[srn:Ingristongo]]
[[ss:SíNgísi]]
[[st:Senyesemane]]
[[stq:Ängelske Sproake]]
[[su:Basa Inggris]]
[[sv:Engelska]]
[[sw:Kiingereza]]
[[szl:Angelsko godka]]
[[ta:ஆங்கிலம்]]
[[te:ఆంగ్ల భాష]]
[[tg:Забони англисӣ]]
[[th:ภาษาอังกฤษ]]
[[tk:Iňlis dili]]
[[tl:Wikang Ingles]]
[[tpi:Tok Inglis]]
[[tr:İngilizce]]
[[tt:Инглиз теле]]
[[tw:English]]
[[ty:Anglès]]
[[ug:ئىنگلىز تىلى]]
[[uk:Англійська мова]]
[[ur:انگريزی]]
[[uz:Ingliz tili]]
[[vec:Łéngua inglexe]]
[[vi:Tiếng Anh]]
[[vo:Linglänapük]]
[[wa:Inglès (lingaedje)]]
[[war:Ininglis]]
[[wo:Wu-angalteer]]
[[wuu:英语]]
[[xal:Инглишн келн]]
[[xh:IsiNgesi]]
[[yi:ענגליש]]
[[yo:Èdè Gẹ̀ẹ́sì]]
[[za:Yinghyij]]
[[zea:Iengels]]
[[zh:英语]]
[[zh-classical:英語]]
[[zh-min-nan:Eng-gí]]
[[zh-yue:英文]]
[[zu:IsiNgisi]]